Visst blir man lite lycklig när man ser sina älskade blomsterlökar titta upp på våren! Men som odlare kan man också bli lite förskräckt, iallafall när de tittar upp såhär tidigt! I våra vårlöksområden och i provodlingen vi bedriver för Nelson Garden har vi haft både krokusar, narcisser, tulpaner, våririsar och pärlhyacinter som tittat upp under nästan en månad. Det är lite väl tidigt - om jag får be, så då gäller det att ta hand om situationen - innan det blir ett problem.
De allra flesta vårblommande lökar är extremt tåliga och klarar mycket både frost och snö. De har inga problem med hårt väder. Detta gäller när vårblomman är i ett tidigt stadium. Men har den kommit för långt och knoppen eller kanske till och med blomman är synlig och oskyddad, då kan de skadas, både mekaniskt (av skarp vind och tung snö) men även få skador av hård frost. Detta vill vi nu förhindra, genom att lugna växterna, så de inte tror att det är vår riktigt än. Så då finns det tack och lov en sak man kan göra, och detta tänkte jag visa nu.
Vi lägger granris (jag använder det närodlade riset som blev över efter kransbindarkurserna i höstas och vintras) omkring och över områdena där vårblommorna växer. Målet är att täcka så mycket av jorden och de små skotten som möjligt, för att bädda in plantorna och också täcka marken och på så sätt ‘svalka jorden’. Bar och mörk jord blir lättare varm av vårsol än en jord som är täckt med exempelvis granris, ett lager löv, flis (eller snö!). Här nedanför har jag gjort en liten video där jag visar hur jag gör, och den har även små instruktioner på det som är värt att tänka på. Jag hoppas det kommer till nytta!
